…..när allt kommer på en och samma gång!
Idag var det äntligen dags för Albin att besöka lungmottagningen.
För mig innebar det en tidig morgon, för att slippa ta så mycket ledigt. För 10:45 slutade jag för att kunna skjutsa Albin till sjukhuset.
Hade det inte varit Corona-tider så hade jag ju självklart följt med honom in också. Men istället åkte jag iväg på synundersökning som jag hade passat på att boka in samtidigt. Skulle ha egentligen ha gjort den för ett par månader sen men man vill ju undvika vistas bland okänt folk så mycket som möjligt så jag har dragit ut på det.
Jag tycker det är jättejobbigt att behöva gå in i affärer, men jag höll avstånd till allt och alla. Gick ju inte att göra en synundersökning med avstånd, men jag tyckte de skötte sig bra, de hade munskydd och/eller visir.
Det blev lite starkare linser på vänster öga, de har pratat om det tidigare och jag fick bestämma själv om jag vill öka eller inte för det var inte så stor skillnad. Men denna gång valde jag att öka styrkan.
Glasögonen fungerar fortfarande så de får hålla ett år till.
Efteråt blev det en promenad med trevligt sällskap medan Albin var på sjukhuset. Kl. 14 ungefär skulle han vara klar och jag fick sms om att han hade fått lite nya mediciner som jag tänkte att det kan jag ju hämta ut så jag åkte till sjukhuset igen för att gå in på apoteket. Men jag vände när jag kom in i M-huset.
Apoteket där har så att man ska ta en korg för att få gå in i butiken. Finns det inga lediga korgar får man vänta utanför. Och ni som har varit på apoteket vet ju att det är en gångpassage precis utanför och där slingrade sig det en kö till apoteket samtidigt som människor passerade hela tiden.
Nej, här ville jag inte stå. Åkte och tankade istället och pratade med mina syskonbarn genom videosamtal och rastade Roxie igen. Men Albin blev aldrig klar….typ 15:30 blev han klar.
Vad gjorde Albin då hela dagen?
Jo han började med att träffa en fysioterapeut för att göra ett gångtest. Han fick gå mellan 2 koner i 6 minuter. Han skulle gå så fort han kunde men han fick inte springa eller jogga. De skulle se hur långt han kom, hur andfådd han var, vilken syresättning han hade och hur bentröttheten var.
Sen fick han ta ett blodprov för att se syretillförseln.
Och efter det fick han träffa läkaren. Albin var jättenöjd med läkaren han sa direkt att de skulle göra allt för att hjälpa honom.
Det innebar att han fick lite nya mediciner (inandnings-mediciner) och så fick han syrgas som han ska använda vid ansträngning. För det är inte bra att ha för låg syresättning, det är inte bra för hjärtat.
Han fick med en liten ryggsäck som han kan ha syrgasen i.
Så nu har vi läst på lite om syrgasen så vi vet hur vi ska hantera den. Lite klisterlappar som ska upp så vid ev. brand så vet brandmännen att det finns syrgas i huset.
Albins morgon- och kvällsrutiner kommer se lite annorlunda ut och kommer ta ett tag. Hur lång tid får vi se. Albin orkade inte börja idag för han var helt slut efter besöket. Så vi börjar med allt nytt imorgon. Läkaren hade sagt att han skulle förenkla allt för Albin men han vet inte om han håller med om att det blivit enklare. Vi har skrivit en lista så han ska komma ihåg allt han ska göra 🙂
Jag är så glad att han har fått hjälp nu och att de tar detta på allvar. Det är nog inte alla som förstår hur det har varit för honom. Min mamma och pappa fick se en gång när det råkade vara en uppförsbacke och en trappa på vår promenad. Då var det jobbigt.
Just det…läkaren hade tittat på Albins röntgenbilder och han tyckte det såg bättre ut än förra gången. Sen vet jag inte riktigt hur jag ska tolka det….det återstår väl och se.
